Varför har man föräldrar,syskon,mostrar ,fastrar,morbröder,mostrar?!? I min familj känner ja tyvärr ingen gemenskap.. Tråkigt att säga men en gång i tiden fanns den men inte längre.. Saknar mina syskon o förälder..men ingen stöttar mej i mina val just nu utan synkar mej bara vet inte om de e för att dom vill att ja ska må dåligt lr vad meningen är.. Sen ja förlorade min bror har ja blivit bortstött o ännu mera när min pappa gick bort.. Har turen att ha en underbar man o underbara barn just nu när ingen annan finns.. Ja säger va ja tycker o tänker o tar inte ta all skit längre..

Ida är en sån dag ja vill ligga under täcket o inte görs något alls..de e tråkigt väder ute ,fryser som skam..behöver städa men orkar inte... Ligger väldigt bra i soffan me mitt täcke o tänker inte göra några större knop..

Idag är en sån dag ja vill dra täcket över huvudet o bara sova!! Men självklart visar de sig att man har möte just denna dag..bahh!!

Sitter hemma i min soffa som vanligt..som vanligt har ja fått höra som nästan alla andra dagar "ja kommer sen" men inte kommer nån dom där korta få stunderna är betydelsefulla när man har barn o inte kan gå iväg när som..ja jag har valt mina barn o ångrar dom inte!! Men ibland vore de skönt Att göra impulsiva saker en vardagskväll lr när som där man inte behöver tänka efter.. Så nu sitter ja åter igen framför dumburken som de går nån halvkaos film på...
Tidigare idag fick ja även en bra bild som de räcker att titta på så ser man kärleken till denna lille varelse!!


Jaja imon hoppas ja på en bra dag då vi ska hem till en vän o skratta o ha sköj! Ja ser fram emot de!!

Sen skickar ja x-tra många till min underbara vän med den lilla prinsessan som kämpar varje dag som går!!

Nu har de gått ett tag sen ja va här.. De har hänt massor i mitt liv de senaste året.. Förlorade min bror för lite mer än ett år (augusti)sedan sen för några månader sen förlorade ja även min pappa (juli) detta har varit en svår kamp för mej då 2st som stog mej nära hastigt lämnade mej.. Ja kämpar varje dag med hoppet om att allt kommer en dag bli bra men just nu har ja fallit för ett stup o ser just nu ingen väg upp utan bara kravlar runt i denna stora grop..känner mej väldigt ensam o igen förstår mej..de få ja tytt mej till finns inte längre kvar..men ja kan ärligt säga att ja saknar dom..svårt att sova svårt att få de mesta på rätsida.. Men ja försöker få dagarna flyta på tack vare mina underbara barn så orkar ja hålla hoppet uppe men saknaden slår ofta tillbaka när ja tittar på mina guldklimpar då min pappa älskade sina barnbarn o gärna busa me dom o skämde gärna bort dom i den mån han kunde..min pappa va inget helgon han har gjort mycket fel i livet men ja älskar o saknar han lika mycket för de han var inte den perfekta pappan eller morfar men han fanns alltid när man ville prata.. Kort o gott så saknar ja min pappa massor o även min älskade storebror massor önskar att man kunde spola tillbaka en tid bara<3